Så här kan det se ut när man försöker att planera och organisera en hundutställning. En liten inblick i vårat arbete med många timmars förberedelser. 

 

När vi började jobba med utställningen för ca 2,5 år sedan så kom tanken att vi skulle enbart ha ut utländska domare. Även domare som inte dömt så mycket i Sverige tidigare och ras specialister och uppfödare på någon av våra raser.  Och så blev det. 

 

Vi bjöd in Mario Marques Portugal, Louis Kruger Syd Afrika. Claudia Berchtold Österike, Orlagh M Murray Irland och Beata Petkevica Lettland. Vi kände oss nöjda med de domare vi lyckat fått tag på, och kunde luta oss tillbaka. 

 

Mario Marques kunde inte komma då han brutit mot en regel enligt SKK, Efter otaliga timmar och mail så fick vi äntligen ett ja tack från Damir Dodan Österike, som kunde ersätta Mario.  

 

Men när vi ändå hade kontakt med olika domare, som ej kunde komma detta år, passade vi på att fråga om de ville komma till oss 2026 och döma. Några sa ja till att komma 2026 så nu är nästan alla domare tillsatta. 

 

Tiden går fort, och man känner att den inte riktigt räcker till. Boendet, mat till domare, ringsekreterare och med flera, måste bokas. Bokning av lastbil så vi kan få med oss allt med upp till utställningen. 

 

Vi tillbringade några timmar i förrådet och räkna rosetter och göra en sammanställning för att kunna beställa dom i god tid innan utställningen.  

 

Det blir det dags att ta kontakt med årets domare angående deras resor. Några domare bokade sin egen resa och några bokade vår kassör Agne.  

 

Tiden var också inne att börja köpa in CK priser och även påminna våra sponsorer ( Anicura, Royal Canin, Engelsson, Granngården, Revertorpets Dogpaws N Shows AB) att vi behövde få hämta de priser de skänker till vår utställning.  

 

En kontakt med våra funktionärer via vår Messenger grupp som vi har. Där kollar vi av att det finns funkisar på varje planerad post. Hade vi inte haft deras otroliga fina hjälp, då hade det varit svårt att få till denna roliga utställnings helg. 

 

 Kolla av dokumenten som PM, den information som ska finnas i katalogen och samt dokumenten till Dogpaws N Shows AB.  

 

Skriva det sista PM till domarna för att få Ok vilka finaler vi önskar att de ska döma under helgen. 

 

Sista anmälningsdagen började närma sig och Peter på Dogpaws N Shows började flagga för anmälnings antalet. Dagen då anmälan gick ut, ringde Peter och berättade att vi behövde boka en 6e domare och två till ringsekreterare. Vi blev väldigt glada över Peters nyhet samtidigt hade vi blandade känslor hur vi skulle få ihop det på så kort tid. När klockan passerat kl 12:00 fick vi veta att vi hade fått in rekord många anmälningar närmare 807 st.  

 

Då var det dags att “jaga” domare och hoppas att någon av de domare vi kontaktade skulle säg ja tack. Men tyvärr gick det inte så enkelt att få ett ja tack. Vi fick många nej tack, vi fick och vi började känna oss väldigt uppgivna.  

 

Många telefonmöten blev det med Ann-Lena och Peter på Dogpaws N Show, under ett av dessa samtal berättade Ann-Lena att hon varit kontakt med Maja Bubalo från Kroatien. Maja Bubalo tackade ja. Vi kunde vi dra en lättnades suck! Två extra ringsekreterare och boende bokades. Då var den biten klar och vi kunde andas ut lite. 

 

Anna började planera och tillaga funkismat och baka en hel del go fika som säljer i vårt fik. Det är många som uppskattar att vi har hembakt i fiket. 

 

Äntligen var utställningshelgen kommen, Torsdagseftermiddagen innan utställningen åkte vi till Falun för att hämta den bokade lastbilen. Väl framme fick vi veta att det inte fanns någon lastbil bokad åt oss, företaget hade bytt bokningssystem. Tack och lov hade vi vår bokningen kvar på mailen, men ingen lastbil. Firman hämtade en lastbil från någon annan ort, som vi fick hämta på fredagseftermiddagen.  

 

Redan här sprack våran tidsram för våran planering som vi har gjort sedan långt tidigare på hösten. 

 

Mitt i allt detta så har vi också våra ordinarie jobb. 

 

 På fredagen låg vår stressnivå på mycket hög nivå för att hinna hämta lastbilen, packa den och samtidigt hinna till utställningshallen i god tid för att ställa iordning allt. På väg upp till Rättvik kom jag på att hon har glömt vår Dalahäst som Nils Olssons i Nusnäs sponsrat oss med, hemma på vardagsrumsgolvet. Som tur var kunde jag ringa min hyresvärd, som skickade upp hästen med en utställare, på lördagsmorgonen.  

 

När allt var i iordningställt i körhallen skulle vi träffa domare som Anna-Lena från Dogpaws N show hade hämtat på Arlanda, och ringsekreterarna och äta lite pizza. Tyvärr hann vi inte klart utan det var bara att åka tillbaka till hallen och fortsätta jobba klart. Vi kom till Lerdalshöjden runt kl 22, då stupade vi nog alla till sängs av utmattning. 

 

På lördagen ringde kl 05:30, kan nog lova att ingen av oss i utställningskommittén hoppade pigga ur sängen. Efter en snabb frukost åkte vi för att starta upp utställningsdagen med att brygga kaffet, bära ner go fikat till fiket. Tända upp belysningen i våra granrisdekorationer, och titta över hallen i största allmänhet. Ta emot våra “funkisar” och sedan öppna upp hallen för våra utställare. Anna-lena från Dogpaws N Show som är vårt allt, hon hämtar domarna, spelar Dalamusik i högtalarna.  

 

Hon är även vår spiker sedan många år tillbaka, hälsade alla välkomna och öppnade utställningen. Äntligen var våran novemberutställning igång. Domarna på plats samt ringsekreterare och våra funkisar har tagit sina platser. Nu kan vi andas ut lite. 

 

Under utställningsdagen gäller det som deltagare i utställningskommittén och bestyrelse röra sig runt i hallen och kolla så allt flyter på, lyssna med domare, ringsekreterarna och parkerings funkisarna om dom behöver något. Se över hallen och toaletterna så det är fräscht under dagen. När allt rullar på, brukar jag och Anna-Lena “gömma” oss under läktaren för att fördela ut priserna till helgens finaler, många funderingar och skratt blir det när vi står med katalogen och fördelar priserna. Många steg på stegräknaren blir det dessa dagar för oss alla. 

 

När det dömts klart i ringarna, serverar Anna domarna och ringsekriterarna hemlagad varm lunch. Medan vi andra gör i ordning finalringar med placerings hästar och risdekorationer Dagens finalpriser ska bäras ut och ställas i rätt ordning. Priserna till valpklass ställs ut direkt vid respektive placerings häst.  

 

Vi övriga funktionärer som jobbat på utställningen under dagen äter lunch tidigare under dagen. När finalerna är igång så är någon av oss i uppsamlingsringen. Anna-Lena hälsar domarna välkomna in att döma de finaler de ska döma. Finalens rosetter ska lämnas över till domaren, samt att rätta priser ska placeras ut på rätt final och rätt placeringsrosett.  

 

När finalerna är klara, kör Anna-Lena tillbaka domarna till Lerdalshöjden. Vi andra börjar städa och ställa iordning i alla ringarna och hallen och övriga inför söndagens utställning. Vårt mål är att utställningsområde ska vara lika fräsch lördag som söndag. 

 

Nu kan jag lova er att alla längtar efter att ta av sig skorna och få lägga sig någon minut på sängen och duscha av dagens damm, innan det är dags för domarmiddag. 

 

Vi fick en väldigt trevlig middag med mycket skratt och vi blev otroligt mätta i magen. Kvällen blev tidigt för hela sällskapet som var otroligt trötta efter den långa dagen. 

 

Söndagen började som lördagen, klockan ringde 5:30, så segt men innan frukosten i restaurangen var det bara att packa ihop sin väska och ta den med. När vi passerade receptionen lämnade vi in rumsnycklarna. 

 

Söndagens utställning startade en halvtimme tidigare, för att domarna skulle hinna med sina flyg. Dagen flöt på, och vi i kommittén och bestyrelsen rörde oss runt på utställningsplatsen. Det är väldigt lugnt och harmoniskt bland alla hundar och utställare. 

 

Bedömningarna blev klara i god tid och vi ställde iordning finalringen för sista gången denna helg, med placeringshästar och risdekorationer. Priserna till finalerna bars ut. Samtidigt som domare och ringsekreterare serverades varm hemlagad lunch. 

 

De funktionärer som bokat sig för att komma och städa undan efter utställningen började droppa in. Precis som gårdagen hälsade Anna-Lena respektive domare och vi övriga gjorde gårdagens uppgifter igen. Innan BIS finalen tackade vi årets domare för att de ville komma till oss, som gåva fick de i år en vit Dalahäst. Efter att finalerna var klara och vi sagt hej och tack till domarna körde Anna-Lena dom Arlanda. 

 

Under tiden hade “städpatrullen” nästan packat klart lastbilen, toaletterna var städade, hela hallen var städad. Det var bara för mig att sätta sig bakom ratten i lastbilen och åka till vårt förråd där vi var tre stycken som plockade ur lastbilen. Jag kör sedan tillbaka lastbilen till firman, där vi har hyrt den ifrån.  

 

När jag hade hämtat min hund och kommit hem, (som även de andra i gänget också har gjort) så var det skön känsla i kroppen, att vi har fixat och klarat av även denna utställningshelg. Det kan vi andra också känna av. Att vi har lyckats med vårt arbete. 

 

Under förberedelserna inför denna utställning sa jag många gånger “denna utställning kommer att gå till historien”, med så många olika händelser under förberedelserna som inte brukar uppstå. Men vi “rodde” även denna utställning i land. 

 

Tusen tack alla funktionärer och berörda för all er hjälp, utan er ingen utställning. 

 

Vi tackar även alla utställare som nya och gamla som har besökt oss i Rättvik 

 

 

 

Vid pennan 

 

Anki Holmgren 

 

Utställningsansvarig SSRK Dalarna